The Used har precis släppt sitt senaste alster vid namnet Vulnerable som innefattar 12 låtar kring 3:30-4:00 sträcket. I och med att The Used lämnade Warner Bro. och startade upp ett eget bolag har gruppen väldigt mycket att bevisa med detta album. Artwork var ett misslyckande och fansen (jag bland annat) kände att de måste verkligen prestera för att inte falla i glömska. Så hur bra är Vulnerable nu, räcker albumet för att The Used åter igen skall bli stora?
Efter att ha lyssnat igenom album 4 ggr känns det som ett klart bättre album än Artwork, trots att likheterna är påtalande! Albumet börjas med “I Come Alive“, inte låt som jag skrivit om tidigare och som är fortfarande väldigt “Artwork”:ig av sig, fått sig ett dub-step inslag vilket jag inte är helt glad över. Annars är låten medryckande och aningen pop/rock:ig.
Låten följs upp av This Fire som startas med ett fiol-spel innan gitarrerna börjar spelas, men fiolerna hörs genom hela låten och ger ett mer levande inslag i låten än vad den annars skulle ha varit. Det märks att Bert är argare nu än tidigare, hans röst har fått tillbaka hans aggressiva skrik, mycket välkommet! Hands and Faces, vilket var single nr 2 från albumet. Hade inte hört den tidigare men det börjar med lite electronica/trummaskin och återkommer i mitten och slutet av låten. Ett inslag jag inte gillar. Annars känns låten väldigt pop:ig och radiovänlig, ett av albumets sämre låtar. Men efter detta bottennapp kommer Put Me Out, en ganska bra låt. Väldigt rock:ig låt som även lyckas balansera pop:igheten på ett bra sätt. Shine, en låt som lika gärna hade kunnat vara med på “Lies for the Liars”. Här återkommer en del electronica igen
Trots det är låten ganska OK.
Albumet höjdpunkt är lätt Now That´re Dead, efter en lugnt talande start på låten kickar trummorna och gitarrerna in och släpper lös Berts arga och explosiva sida. Man får många “gamla” The Used vibbar från låten där låten bara växer och växer och blir argare och intensivare för varje sekund. Albumets följs upp med en up-tempo låt vid namnet Give Me Love, genom hela låten är det ett beat som hela tiden vill framåt i allt högre hastigheter. Moving On känns som den perfekta låten att representera albumet, har lugna, hårda partier och en bra refräng. Albumet lugna låt är Getting Over You. Helt OK låt, lite tråkig men det brukar de flesta ballader vara. Kiss It Goodbye hade passat fint på LftL-abumet samtidigt på Artwork med riff från LftL och text/låtstruktur från Artwork. En väldigt trumm:ig låt är Hurt No More, där trummorna bankas genom hela låten medan gitarrerna är mesta dels i bakgrunden. Hela låten går i mid-tempo och fångar aldrig mitt intresse, tyvärr. Albumet sista låt är Together Burns Bright som avslutar albumet bra. En lugn start förvandlas suggestivt till en low/mid-tempo låt med fioler som pampar till det lite mer, men den väntade explosionen sker tyvärr aldrig. Men låten är klart bättre än Getting Over You eftersom intresset hålls uppe genom hela låten.
Nu hur bra var det egentligen nu då da? Det är ett bra album som tyvärr aldrig når upp till deras första album. Det är betydligt rockigare och popigare än jag hoppades på, Artwork lämnade trots allt allt för många spår efter sig på detta album. Men detta är albumet som Artwork borde ha varit! Några steg tillbaka men samtidigt som några som står kvar. Mitt betyg blir en svag 7a. Jag hade stora förväntningar på The Used och några av dem infriades men allt för få.
Betyg: 7(-) av 10